Arne Järtelius:

Malmöjudarna på ”Spelmannens” tid

Måndagen den 4 september

 

Lagom till starten av Malmöoperans uppsättning av ”Spelman på taket” hade historikern Arne Järtelius engagerats för att tala om judarna i Malmö i slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet 1900. Hans intresse för ämnet hade väckts när han fått uppdraget att forska i släkten Zadigs historia inför dess 150-årsjubiluem 2013.

Järtelius inledde med att fråga om någon i publiken kände till den enda judiska adressen i Malmö. Priset till den som svarade rätt skulle bli ett ex. av Operans program till ”Spelmannen”, där Järtelius bidragit med en text.

Järtelius fortsatte med att berätta om författaren till och innehållet i böckerna som ligger till grund för musikalen om mjölkutköraren Tevje i byn Anatevka i Ukraina. Föreställningen slutar med att invånarna i byn ger sig av åt olika håll i världen.

 

I det judiska bosättningsområdet i västra Ryssland fanns det i slutet av 1800-talet ca 5 miljoner judar. De utsattes för allt svårare förföljelse och brutala angrepp med plundring och misshandel (pogromer). De saknade medborgerliga rättigheter och var hänvisade till att leva i särskilda kvarter i städerna. Judarna tvingades hålla sig till varandra och utvecklade en stark gemenskap.

Majoriteten av de utvandrade judarna hamnade i USA, men en liten rännil kom till Köpenhamn och Malmö. 1872, då den mosaiska församlingen i Malmö grundades, fanns det drygt 200 judar, eller som Karl XV Johan tyckte att de skulle kallas, ”mosaiska trosbekännare”, i Malmö. De flesta bodde då innanför kanalerna. Yrkesbeteckningen för dessa första judar var t.ex. krämare, handlare eller resande, men efter 1900 kom de att få yrkesbeteckningar som skräddare eller skomakare. Flera av dessa kom att bosätta sig runt Möllevången. Många talade jiddisch. Man höll starkt på traditionen och iakttog reglerna om kosherslakt o.s.v.

 

1892 fick församlingen en begravningsplats av kommunen. Synagogor fanns på flera ställen i staden, den första på Grynbodgatan, en annan vid Drottningtorget. Där besvärades dock judarna av högröstade husarer. Den nuvarande synagogan invigdes 1903. Den ritades av arkitekten John Smedberg och kostade 65000 kronor att uppföra. År 1900 fick församlingen sin första utbildade rabbin.

Text Olle Fridberg

 

Arne Järtelius i samspråk med Stefan Medlemmar i glatt samspråk efter att ha

Zablocki, 87, en av de sista överlevande ätit god fisksoppa.

judarna från 2:a världskriget.

 

Svaret på den inledande frågan då?

Morescobron, uppkallad efter en dansk modehandlare och pälsfabrikör, som öppnade en filial i Malmö vid Gustaf Adolfs torg.

Britt Hedberg visste svaret och belönades med programhäftet till ”Spelmannen”.

Litteraturens Vänner i Skåne. E-post info@litteraturensvanner.se

Adress: Box 5259, 200 72 Malmö. Telefon klubbmästare: 073-1576999

Org.nr 845002-4057 Plusgiro 110959-4

Webbansvarig: Kaeth Gardestedt©