Hur kan man förstå Malmö?

En lång historia berättad av Roger Johansson

onsdagen den 22 januari 2020

Roger Johansson, professor på universitetet i såväl Malmö som Lund,  inledde sina nedslag i Malmös historia med att placera sig själv där och visade ett par bilder på sin släkt, invandrad som så många andra till staden från den omgivande landsbygden i början av 1900-talet. Själv är han född och uppvuxen staden som han inte lämnat med undantag för ett par år som gästföreläsare i Chicago.


Så började han berätta om hur staden blev till och växte fram i relation till sin omgivning.. Kring handeln med sill på Hansans tid på 1400- och 1500-talen växte den boplats som funnits där sedan 1100-talet. Handeln gav så goda inkomster att man kunde bekosta bygget av en stor kyrka, S:t Petri. Det gamla tyska namnet på staden, Elbogen,  syftar på kustlinjen som sticker ut som en armbåge i Sundet. Namnet Malmö är sprunget ur det fornisländska Malmöghe eller Malmhaugar, ”Sandhögar”.

Fred och handel blev tillväxtfaktorer.

Runt år 1500 hade staden 5000 till 6000 invånare, lika många som Köpenhamn. På grund av 30-åriga kriget och pestepidemier sjönk invånarantalet till 1200 för att växa till 5000 i början av 1800-talet. Under Napoleonkrigen avstannade tillväxten för att sedan åter öka. 1914, vid tiden för Baltiska utställningen, bodde här 100 000 invånare, och befolkningen fördubblades vart 15:e år. Under 1980-talets ”gröna vågen” och till följd av nedläggningen av flera stora industrier förlorades 40000 invånare till kringliggande samhällen.

Johansson fortsatte sitt lättsamma anförande med att berätta om gränsstaden Malmö och hur nya influenser utifrån först kom hit. Han betonade vikten av goda transporter och nämnde Köpenhamnstrafiken, järnvägens stambana Malmö-Lund invigd 1856, ”autostradan” Malmö-Lund, Sveriges första motorväg, invigd 1953, Bulltofta invigt 1924 och under senare tid Citytunneln och Bron.

Industristaden växte fram, först med ångan som drivkraft, sedan med elektriciteten och bensinmotorn. Johansson dröjde vid Malmö Strumpfabrik och Kockums. Nya konsumtionsmönster ledde till att små affärer i centrum lades ner och stormarknader som Wessels växte upp. Delar av den gamla bebyggelsen revs och nya bostäder byggdes i nya stadsdelar. Kronprinsen uppfördes i början av 1960-talet (”det bodde fler människor i Kronprinsen än i hela Haparanda”). Bo 01 och Turning Torso började byggas 2001. Staden vände sig mot havet. Fler människor arbetar i dag i en ny typ av industrier på Kockumsområdet än på varvets storhetstid. Kravet på högre utbildning ledde till grundandet av Malmö Högskola som blev Malmö  universitet, där Roger Johansson har sin dagliga gärning.

Referat: Olle Fridberg.   Fotograf: Tage Zeberg.

Litteraturens Vänner i Skåne. E-post info@litteraturensvanner.se

Telefon klubbmästare: 073-1576999

Org.nr 845002-4057  Plusgiro 110959-4

Webbansvarig: Kaeth Gardestedt©