Jonas Frykman och Orvar Löfgren
Kärlek och kärnfamilj
i folkhemmet
Den 1 oktober 2023 hölls det sista föredraget i Litteraturens vänners 35-åriga historia.
I Malmö konsthalls föreläsningssal berättade de båda f.d. Lundaprofessorerna i folklivsforskning Jonas Frykman och Orvar Löfgren under rubriken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet.
Tiden som behandlades var 1930 till 1960. Lättsamt och lättlyssnat berättade de växelvis, till bilder, med utgångspunkt i sin gemensamma bok med samma namn från 2022.
De flesta av lyssnarna är ju uppväxta under den avhandlade perioden och kände i många stycken igen sig i berättelsen.
Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan från 1979. Förlaget efterfrågade en ny bok, och arbetet med den kom i gång i sysslolösheten under pandemin.
I lådor och gömmen hittade författarna material från den egna uppväxten och började fundera på hur det kom sig att idén om kärnfamiljen med mamma-pappa-(2) barn växte fram och blev det normala.
Tidigare levde folk i storfamiljer, ofta flera generationer tillsammans och med tjänstefolk i samma hushåll. I bondesamhället var det vanligt att föräldrarna bestämde vem man skulle gifta sig med. Boendestandarden var ofta usel. Alla sov i samma rum, finrummet stod tomt. Sexualupplysning "var opassande". Jonas Frykmans far var stadsläkare i Nässjö och mötte stor okunnighet. Han kom att intressera sig för sexualupplysning, svarade på läsarfrågor och skrev en upplysningsserie i Året runt. Vid samma tid verkade Elise Ottesen-Jensen i samma ämne. Makarna Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan.
Det föddes bara 1,2 barn per familj. Äktenskapen ingicks för sent i livet. Ungdomarna uppmanades att skaffa sig en partner.
Men svårigheterna var många. Avfolkningen från landsbygden och unga människors inflyttning till städerna medförde stor bostadsbrist och trångboddhet.
Var skulle man träffas och umgås? Hur gick det till att umgås? På bio visades passion, i biosalongens mörker kunde man "hålla handen". Bildtidningar visade ung kärlek. Scouting, idrott, frikyrkor och politiska partier hade ungdomsförbund där man kunde träffas. Cykeln blev revolutionerande för möjligheten att förflytta sig längre sträckor till dansbanor med ny musik. "Jakten på den rätte" och "kila stadigt" blev nya begrepp.
Bostadsstandarden förbättrades. Större utrymme kunde medföra eget rum. Ekonomisk hjälp till barnfamiljer, barnbidrag (1948), skolmåltider. Det var mycket som samverkade till att unga människor träffades och vågade bilda familj. Kärnfamiljsidealet förverkligades och barnantalet ökade.
En frågestund och diskussion följde. En kommentar kom från en åhörare som i vuxen ålder frågat sin icke-religiösa mamma varför hon skickat ungarna till söndagsskolan. "Ja, det var ju en möjlighet för pappa och mig att vara ensamma en stund."
De båda föredragshållarna avtackades med applåder, vin och bokpaket.
Referat: Olle Fridberg. Foto: Kaeth Gardestedt