Julavslutning med
medeltida
Staffanstraditioner
Fredagen den 9 december 2016
Annebergsgårdens restaurang var julpyntad, och Elisabeths goda sillbord stod uppdukat när vi samlades till Litteraturens Vänners julavslutning. Efter den goda maten och kaffe/te med mandelmussla vidtog kvällens underhållning.
Under rubriken "Julbockar och Staffanssånger" framförde paret Erik Ask-Upmark och hustrun Anna Rynefors sitt program om julseder och -sånger från förr i tiden. Båda uppträdde i vackra folkdräkter, hon i sin farmors mors från Toarp i Västergötland, han i en gotländsk utstyrsel.
Utklädd till julbock, med ansiktsmask med stora bockhorn och pälsklädd på ryggen, spelande dragspel, gjorde Erik entré, åtföljd av sin fiolspelande Anna. Musiken var ett potpurri på kända julsånger.
Kring olika teman, som julbocken, halmbocken, julklapparna, julottan, Staffansfirandet, Lucia och tomten, kåserade Erik om julseder genom tiderna. Musiken framfördes på fiol, svensk säckpipa och nyckelharpa av Anna, på harpa, dragspel och säckpipa av Erik.
På "vita duken" visades bilder tagna från julbonader, jultidningsomslag, julkort och illustrationer ur böcker.
Erik och Anna hade valt att spela äldre, mindre kända varianter av julsånger och uppehöll sig länge vid olika Staffanstraditioner.
På en fråga från publiken berättade Erik om hur säckpipan är konstruerad och hur den fungerar och avslutade med ett extranummer på instrumentet.
Kaeth tackade för framförandet med en present och fick själv ett tack, en bukett amaryllis, för sitt oförtröttliga arbete för vår förening, och till slut avtackades också krögarparet Elisabeth och Jörgen med något gott till det privata julbordet.
Referat: Olle Fridberg
Profiler - litterära och andra - i ett Malmökvarter
8 november 2016
Lika väl som en stad har sin historia har de olika kvarteren i staden sin. Kvarteret Lorens Bager vid Drottningtorget i Malmö har intresserat den förre ekonomijournalisten Lars Ramklint, som sedan 25 år tillbaka bor där med sin hustru.
År 1668 fick bagaren Boerge Joenson Bager köpebrev på husen vid Österport. Under lång tid kom släkten Bager sedan att sätta sin prägel på kvarteret. Haqvin Bager, nationalekonom, kreativ affärsman och kontroversiell versmakare, blev på 1700-talet stadens störste skattebetalare. Hans sonson Lorens Isak Bager, köpman och riksdagsman, bodde hela livet i kvarteret. Vid sidan av Frans Suell anses han ha haft störst betydelse för utbyggnaden av Malmö hamn.
En annan profil i kvarteret var handlanden August Möller, först sjöman, sedan pantlånare och redare. Som sådan ägde han bl.a. segelfartyget Amalthea, känt som logementsfartyg för strejkbrytare och utsatt för ett attentatsförsök 1908. Han blev mycket förmögen och byggde flera hus i centrala Malmö, bl.a. det Möllerska huset vid Drottningtorget, som stod klart 1907. Bland hyresgästerna fanns läkaren och ornitologen Paul Rosenius, kamrat med Axel Wallengren ("Falstaff, Fakir"), och Hans Svensson Hermod, han med korrespondensinstitutet.
En godsägare Petersson från Växjö köpte halva kvarteret Lorens Bager då det splittrades 1917. Han betalade 700 000 kronor och sålde det samma år för 900 000 kronor till hyresgästerna, som bildade en bostadsförening upa. vilket 1932 när nya lagen kom blev bostadsrättsförening. En kommitté bestämde priset för de olika lägenheterna.
Matthandlaren Jean Nessim startade efter den baltiska utställningen en mattaffär vid Stortorget. Sonsonen Jaques Werup har i flera böcker berättat om sin familj och sin uppväxt i kvarteret. Bland andra nutida invånare kan nämnas Kaj och Lars Braw med barnen Monica Braw och Christian Braw.
Referat: Olle Fridberg
En av profilerna i Lars Ramklints föredrag var författaren, ornitologen och läkaren Paul Rosenius. Han bodde i 50 år i "Miljonpalatset" vid Östergatan.
Här i mitten omgiven av studentkamraterna i diskussionsklubben De unga gubbarne(DUG)
Birgit Carp ("Git Gay") bodde ett tag i huset, nu bor krögaren Lars Hector där. Han var god vän med Anita Ekberg och medverkade till att hon 2013 kom till Malmö och invigde Boulebaren i husarernas gamla ridhus/vagnhall vid Drottningtorget. Själva torget används i dag mest till parkering, loppisar och Bondens egen marknad.
Rikard Smitt:
Bland sjörövare och direktörer -
en rundvandring på Fridhem.
Onsdagen den 5 oktober 2016
När Rikard Smitt gästade vår förening för ett par år sedan berättade han om sin bok "Malmöföretagen förr och nu". När han nu återkom var ämnet för hans föredrag den del av Malmö som ligger utmed Öresund och där många kända Malmöbor byggt sina praktfulla villor, Fridhem.
Han inledde med en återblick på Malmös tidiga historia. På 1400- och 1500-talen var Malmö en av Nordens mest betydande städer tack vare sillfisket och Hansans inflytande. Men befolkningstalet minskade sedan till följd av hård beskattning från olika håll. Folk lämnade staden. De som blev kvar livnärde sig till stor del på jordbruk. Borgarna bodde innanför kanalen, lantarbetarna utanför.
Med familjerna Suell och Kockum m.fl. etablerades lönsamma industrier av olika slag, och befolkningen växte igen. De sanitära förhållandena med smuts och dålig luft inne i stadskärnan fick de förmögna att se sig om efter bättre ställen att bo på, åtminstone på sommaren. Man började stycka upp åkermarken längs sundet till stora tomter och byggde sommarställen. Med den tidens färdmedel, häst och vagn, tog det lång tid att komma dit, men med järnväg ("Sillabanan"), spårvagn och Regementsgatans utbyggnad förkortades avståndet. Även den övre medelklassen, grosshandlare och industrientreprenörer, började flytta ut och byggde sig bastanta men eleganta och påkostade "sommarvillor".
Rikard Smitt övergick sedan till att berätta om några av de familjer som bott på Fridhem. Tobaksfabrikören Karl Kockum byggde i början av 1900-talet villan Breidablick på Linnégatan med perfekt utsikt över Öresund. In i huset flyttade sedermera industrimannen och riksdagsmannen Nils Winkler.
Släkten Wahlgren, som i många år ledde Sydsvenskan, bodde på Fridhem, liksom den förmögne grosshandlaren Hedberg. Den kände kulturmannen Gunnar Faxe såg till att Ribersborgsstranden byggdes ut. Sockerbolagets Max Engeström uppförde med hjälp av en tysk arkitekt en villa i två våningar med 40 rum, Fridhemsborg. Efter Engeströms död iordningställdes ett antal lägenheter i huset. Senare övertogs det av förläggaren Einar Hansen.
Familjerna Wehtje och R F Berg (Skånska cementgjuteriet) byggde också "sommarvillor" på Ribersborg. Änkefru Bertha Gadde, gift med advokat Nils Gadde, lät på 1910-talet uppföra det hus som så småningom Zlatan Ibrahimovic och sedan ishockeyspelaren Carl Söderberg förvärvade.
Men var kommer sjörövaren in? Jo, Felix von Luckner var tysk adelsman och sjöofficer. Under det första världskriget lyckades han med det tremastade segelfartyget Seeadler sänka ett stort antal fiendeskepp. Besättningarna skonades och sattes i land på karibiska öar. Efter kriget gifte han sig med Ingeborg Engeström, dotter till den ovan nämnde Max Engeström, och flyttade in hos henne på Fridhemsborg. Hitler ville använda honom även i det andra världskriget, men von Luckner stannade i Malmö livet ut.
Text: Olle Fridberg