Per Svensson
onsdagen den 11 september 2019
Litteraturens vänner gästades ännu en gång av Per Svensson, numera chef för ledaravdelningen på DN. Ämnet för föredraget var Martin Luther och reformationen, aktuell såväl för 500-årsjubileet för två år sedan och Malmöoperans uppsättning av ”Schlagt sie tot!” i våras.
Per Svensson inledde med att redogöra för Luthers biografi: Född i Eisleben 1483. Fadern gruventreprenör. Martin skulle bli jurist, menade familjen. Han sattes i Latinskola och gick vidare till universitetet i Erfurt. Men Martin var en religiös människa och sökte sig till Augustinerklostret i Erfurt. Där gjorde han en snabb karriär, skickades till universitetet i Wittenberg och blev teologie doktor i bibeltolkning 1512 och kunde titulera sig professor.
Åren 1515-16 började han omvärdera de kristna dogmerna och gick till angrepp mot den katolska kyrkan, som menade att det var människans gärningar som visade hennes kärlek till Gud: fasta, späka sin kropp, göra pilgrimsresor, skänka pengar till kyrkan och köpa avlatsbrev. Luther protesterade. Det är bara genom tron som människan kan nå rättfärdighetsgörelse. Skriften, tron och nåden är centrala, enligt Luther.
I oktober 1517 offentliggjorde Luther sina 95 teser. Det sägs att han spikade upp dem på kyrkdörren i Wittenberg, vilket Per Svensson betvivlar.
Vad han främst vände sig mot var avlatshandeln, lukrativ för prästerna och påven. Denne skulle använda inkomsterna för bygget av Peterskyrkan. Furstarna och den katolska kyrkan rasade, och Luther blev bannlyst 1521. Han författade en rad skrifter om reformationen och blev en av Europas mest kända personer. 1525 utbröt ett stort bondeuppror mot furstarna, men det slogs brutalt ner med hjälp av professionella legoknektar. ”Schlagt sie tot!”, ”Dräp dem!” ska Luther ha yttrat, trots att upproret inspirerats av hans trots mot furstarna. Han fruktade anarki.
Livet indelas i sfärer, enligt Luther. I den religiösa sfären står alla i direktkontakt med Gud. Alla är jämlika. I den världsliga sfären råder total lydnadsplikt mot fursten. Furstarna behöver inte lyda påven. I hemmet bestämmer mannen.
Kungar och furstar mottog de nya idéerna med öppna armar. De kunde bekämpa katolicismen, stänga klostren och dra in deras rikedomar till statskassan.
Reformationen kom att få avgörande betydelse när den spreds över norra och västra Europa, och i förlängningen till USA. Nya testamentet översattes till nationalspråken, trycktes med hjälp av de nya tryckpressarna och illustrerades md träsnitt av Lucas Cranach.
Avslutningsvis kom Per Svensson in på reformationens och den strängare kalvinismen betydelse för den svenska folkhemstanken. Socialdemokratin, folkrörelserna, frikyrkan, liberalismen och småföretagsamheten skapade det svenska välfärdssamhället. ”Svensken vill göra som alla andra men göra det på sitt eget sätt”, formulerade Per Svensson det och exemplifierade med lördagens Midnattslopp i Malmö. Alla de drygt 5000 löparna var klädda i likadana röda tröjor och sprang gemensamt de tio kilometerna på stadens gator, men var och en kämpade individuellt för att nå så bra placering som möjligt.
Text: Olle Fridberg
