Det finns naturligtvis många starka Malmökvinnor vars historia vore väl värd en berättarkväll.
Författaren m.m. Jeanette Rosengren hade gjort ett urval som hon lättsamt och engagerat talade om.. Som inledning berättade hon om sin egen mormorsmor, vars historia är typisk för många Malmökvinnor kring sekelskiftet 1900: hon var inflyttad från landet, hon blev textilarbeterska och hon födde många barn.
Matilda Olsson föddes 1849 i Bosarp. Hon träffade Anders, 10 år äldre. De flyttade till Malmö 1894. Anders hade fått arbete som modellsnickare på Kockums Mekaniska Verkstäder. Som hemmafru bakade Matilda naturligtvis brödet till Anders matlåda. Arbetskamraterna fick smaka, och ryktet om Matildas goda bröd spred sig. Anders tog upp beställningar. Matilda bakade i köket hemma på Tallgatan. Recepten till sina bröd samlade hon i en bok med svarta vaxdukspärmar. Inom parentes kan nämnas att i samma tvåvåningshus växte den blivande socialministern Gustav Möller upp. 1878 kunde Matilda och Anders Påhlsson starta familjeföretaget Påhlssons bröd. Matilda hade fått ett litet arv, som hon satsade i bageriet. Försäljningen gick bra, och efter 25 år kunde de satsa på något större och köpte en fastighet vid Bergsgatan med bageri på gården. Företaget expanderade och hade många anställda. Som mest hade Påhlssons bröd 50 butiker i Malmö
Äldste sonen tog över verksamheten. En annan son flyttade till Göteborg och startade firman Pååls bröd. De två företagen slogs så småningom ihop till Pågen AB.
Sigrid Vestdahl (1886-1973) föddes vid Värnhem. Hon var mycket duktig i skolan och borde få vidare utbildning, tyckte överläraren, men familjens ekonomi tillät inget sådant. I stället blev hon springflicka i Axel Berlings hattfabrik, och hon arbetade också med band och stråhattar i hemmet. Familjen flyttade till Möllevången. Sigrid fick där i en socialdemokratisk förening en pojkvän, Per Albin Hansson. Sigrid blev gravid och födde en ”oäkta” dotter, Anna-Lisa (som senare i livet kom att gifta sig med sonen till ärkebiskopen Nathan Söderblom.) Sigrid och Per Albin gifte sig inte då, eftersom hon då skulle mista rätten till sin ekonomi, menade Per Albin. Sigrid blev aktiv inom politiken och följde med Per Albin till Stockholm, och trots hans förhållanden med olika kvinnor släppte de inte kontakten. Per Albin var mån om de två barn de hade tillsammans. 1926 gifte de sig till slut.
Helga Braconier föddes 1894 i Öved. Modern dog tidigt och Helga fick växa upp hos sina morföräldrar. Hon visade tidigt synska förmågor. Som vuxen blev hon barnavårdsman och engagerade sig för mödrarna till ”oäkta” barn och försökte förmå fäderna att ta sitt ansvar. Helga blev känd som medium med ”psykometrisk förmåga”, d.v.s. att läsa av ett föremåls historia. Hon svarade på frågor i veckotidningar om mystiska försvinnanden och borttappade föremål. Hon dog 1973.
Avslutningsvis berättade Jeanette Rosengren om systrarna Ida (f. 1860) och Hilda (f. 1862) Kockum, två av nio syskon. Som vuxna kom Ida och Hilda att ägna all sin tid åt herrgården Rosengård, som var i familjens ägo ända fram till 1959. Hilda skötte ekonomin, Ida hade hand om de många anställda.
Referat Olle Fridberg
Onsdagen den 12 september kl 18.30
Jeanette Rosengren
Malmökvinnor ur historien