24 juli 2018
En solig dag på Österlen
Malmö Konstmuseum lånar ut konstverk till många institutioner i världen.
För något år sedan var vi på Nivaagaard i Danmark och tittade på Hill-tavlor som Konstmuseet lånat ut. Den 24 juli i år styrde vi färden till Fabriken, Bästekille, där vi med guidning av Konstmuseets chef Cecilia Widenheim bekantade oss med de ca 130 verk av Barbro Bäckström som man lånat ut.
Bussen startade redan 7.30 från Malmö och vid 9-tiden satt 40-talet resenärer i solen i Simrishamn och drack kaffe samt åt frasiga franskbrödbullar med ost och skinka.
Lena Alebo, chef för Österlens museum, hämtade oss och tillsammans gick vi till museet. Under vägen gjorde Lena flera stopp. Hon berättade om stadens snart 900-åriga historia, om hamnbesök av 300 skepp – som man skall försöka återskapa vid jubileet 2023 –, om hur gatunätet vuxit fram, om jordbruk och fiskenäring, rättsväsen och ekonomisk framväxt.
På museet påpekade Lena Alebo att namnet Österlen betyder ”öster om” men att det är tveksamt var gränsen går till lands.
Utställningarna som visades var dels ”Särken först – om kläder och människor på Österlen” samt ”Design för folkhemmet” som även visade en samling tekannor. Det blev många frågor och mycket nostalgiprat med Lena och övrig personal, som informerade om föremålen.
Före en välsmakande och tallriksserverad lunch på Nordic Sea Winery var en guidad tur i produktionsanläggningen beställd. Iklädda orange rockar besökte vi denna största privata satsning inom vinbranschen i Sverige. Till Simrishamn kommer vinerna färdigjästa. Med egna vinmakare, inhyrda från olika länder, skapas för oss svenskar välkända vinsorter. Den allra första man blandade och buteljerade var Mauro, fortfarande efter tio år en storsäljare på Systembolaget.
Man importerar, lagrar, producerar, buteljerar och marknadsför viner från de viktigaste vinländerna.
Det var många igenkännande nickar när vi passerade utställningen av en del av de vinflaskor som produceras här.
På Fabriken, en f.d. fabriksbyggnad, numera välbesökt konsthall och galleri, väntade Cecilia Widenheim.
Mest känd är nog Barbro Bäckström för sitt arbete med kvinno- och manskroppar, formade i metallnät. I en av salarna hänger de skulpturer, Mynoria, som Barbro Bäckström formgivit speciellt för Konstmuseet. Tidigare har de hängt i trapphallen, där vi hoppas snart se dem igen. Mycket vackra är bronsskulpturerna, även de i mjuka former, som vi sällan ser, liksom Barbros teckningar.
Konstnären Johan Petterson som har curerat Barbro Bäckström-utställningen dök upp och fick en pratstund med Cecilia Widenheim och föreningens ordförande.
Utställningen av Jean Hermanssons svart-vita fotografier fascinerade. I vår tid söker vi ofta namn på de avporträtterade, men Jean Hermansson har inte ansett det vara viktigt utan ville med sina fotografier visa utsnitt av livets olika innebörd.
Flera hade sett ”Himlens mörkrum”, filmen Nils Petter Löfström gjort om kollegan.
Med ett Konstmuseum värdigt samlingarna och Malmö kan vi förhoppningsvis inom en inte alltför orimlig framtid på hemmaplan se fler av de konstskatter som finns i magasinen, gärna kompletterade av inlånade verk.
Foto: Sofie Gardestedt
Arrangör och text: Kaeth Gardestedt