Kolumnisten Per T Ohlsson är välkänd för Sydsvenskans läsare, och intresset var stort när han på tisdagskvällen gästade Litteraturens vänner. Innan han började tala om sin bok ”1918. Året då Sverige blev Sverige” uttryckte han sina farhågor för tillståndet i världen och oron för vad som kan hända med vår svenska demokrati. Även demokratin internationellt är hotad, menade han.
Den nu aktuella boken speglar en brytningstid i Sverige. 1918 var ett speciellt år i många avseenden. Det avslutades med att riksdagen tog det avgörande steget mot beslutet om allmän och lika rösträtt. Den röda tråden i boken handlar om jämställdhetsfrågor. Per T Ohlsson pekade på stora framsteg för kvinnor åren kring 1918: vi fick den första kvinnliga advokaten, kvinnor fick tillgång till statliga befattningar, Emilia Broomé blev den första kvinnan som fick delta i arbetet med att författa ett utredningsförslag. Gifta kvinnor blev myndiga. Vid skilsmässa skulle tillgångarna delas lika mellan parterna.
1918 var ett år fyllt av konflikter på arbetsmarknaden. Till följd av världskriget var det nära hungersnöd i landet. Ransoneringar, galopperande inflation, nästan byggstopp höll på att lamslå landet. Men samtidigt lyckades arbetarrörelsen få gehör för sina krav på sänkt och reglerad arbetstid. 1919 kom lagen om 8 timmars arbetsdag. En ny fattigvårdslag infördes i juni 1918. Det allmänna gjordes ansvarigt för personer som inte kunde försörja sig själva. Det blev nu slut på fattigauktioner och rotegång. Vi fick embryot till en modern sociallagstiftning.
1918 var också året för ”den stora katastrofen”, spanska sjukan, en virussjukdom som ofta ledde till lunginflammation, och någon antibiotika fanns ännu inte att tillgå. Vid midsommartid insjuknade en man i Hyllinge, och farsoten spred sig snabbt över landet. 37000 personer dog i Sverige, de flesta i oktober. Hårdast slog sjukdomen till i Norrland. Även kungafamiljen (prins Erik) drabbades.
Striden om allmän och lika rösträtt hade pågått länge. 1917 bildade liberalen Nils Edén en koalitionsregering med stöd av socialdemokraterna med målet att driva igenom en demokratisk författningsreform. Den tyskvänliga högern i första kammaren gjorde motstånd, med stöd av kungahuset, men vändningen i världskriget sommaren 1918 gav kraft åt rösträttsvännerna. En revolution i Berlin, inbördeskriget i Finland och hot om kravaller även i Sverige fick Högern att ge med sig. På vapenstilleståndsdagen den 11 november kunde Edén proklamera en demokratisk författningsrevision. Den 17 december 1918 ”föddes Sverige”. Den dagen röstade riksdagen för att införa lika och allmän rösträtt även för kvinnor, först i kommunalval, men efter en grundlagsändring 1921 även för val till riksdagens andra kammare.
Per T Ohlsson avtackades med varma applåder och en kasse innehållande böcker och vin .
Referat: Olle Fridberg
Fullsatt salong med ett tjugotal medlemmar på "väntelista" lyssnade och tog till sig Per T Ohlssons intressanta information om det viktiga året 1918.
Tisdagen den 2 oktober kl 18.30
Per T Ohlsson
"1918. Året då Sverige blev Sverige"